torsdag 8 februari 2018

Begravd historia - bevarad bland sågspån!

 
 
 
 

Idag (8 feb 2018) började vi skotta bort övervåningens isolering i Östra Flygelns norra del. Mest sågspån förstås, men därunder hade man kastat allt möjligt skräp som träklossar, snören, tygbitar, mm.  
Dessutom såg vi ett par loss-rivna bitar av dagstidningen "Vestmanlands Läns tidning fredag den 9 maj" - spännande!
Omedelbart försjönk Anna och jag förtjust i dessa små fragment av nutidshistorien.



Tyvärr saknades årtalet, men efter lite googlande kom vi fram till att det måste ha varit fredagen 9 maj 1930. Många notiser var sönderrivna och mycket saknades, men några ledord kan räcka långt ibland - eller hur?
Vad hände då för nästan 88 år sedan?

Från Motala meddelades att "Hällabacka Vagnfabrik i Borensberg lagts i aska".
Även en lagerbyggnad blev svårt brandskadad och tragiken blev ändå större då ägaren tyvärr hade försäkrat för lågt. Kanske tur att företagets grundare, smeden och vagntillverkaren Per August Lindqvist född 1849, avled redan 1926 och slapp uppleva katastrofen.
Han flyttade till Hällabacka i Borensberg redan 1875 och hann bedriva sin vagns-tillverkning i 51 år innan han dog. Dessa fakta hittades på Vagnhistoriska Sällskapets hemsida.


Från London meddelades att "Situationen i Indien har förbättrats". Ministern för Indien, Wedgewood Benn, meddelade att den allvarliga arbetskonflikten vid Great Indian Peninsular Railway slutat. Även strejken bland åkarna i Kalkutta hade avblåsts. Och muhammedanerna ogillade Gandhis frihetskampanj och ville inte ansluta sig.
Efter att underhuset hört denna uttömmande rapport gav de sitt erkännande till soldaternas och officerarnas svåra arbete samt avslutade med att ge förnyat förtroende till vicekungen i Indien. Detta var i sanning andra tider!


Artikeln "Monument över Latham" meddelade att en insamling hade startats i Paris för att skapa ett monument över det försvunna hydroplanet Latham 47 02.
Det försvann 18 juni 1928 över Barents hav, under färd Tromsö - Spetsbergen, med bl a Roald Amundsen ombord och hittades aldrig. Avsikten var att hjälpa till i spaningarna efter det försvunna luftskeppet Italia (googla gärna - den historien är också mycket läsvärd).


Bostadsläget i Sala samt div idrotts-referat lämnade både Anna och mig ganska ointresserade.

Men den tyvärr fullständigt sönderrivna artikeln
om en svensk dam som 1925 dog i Italien hade vi velat läsa. Hon föddes i ett nordiskt allmogehem men ligger nu begravd i en italiensk adelssläkts gravkapell. Hon gifte sig med en italiensk greve och lärde sig italienska under ett långt liv i Italien. Efter mannens bortgång förvaltade hon dugligt ett antal gods.

Men hennes namn - det saknades tyvärr.


Och vad kan vi lära oss om Östra Flygeln av dessa små tidningsfragment? De låg nerbäddade i sågspånen som antingen har lagts på vid den stora renoveringen 1938-1940 eller möjligen vid en tidigare renovering. I så fall tidigast 9 maj 1930. Kanske hitta vi fler pusselbitar då vi fortsätta "skotta" - vem vet?

måndag 5 februari 2018

"Östra Flygeln" - vad är det för hus?


Som du kanske redan vet finns totalt tre bostadshus på gården, varav jag tidigare bara har berättat om det stora hus som vi kallar "Gesters". Mangårdsbyggnaden (byggd 1856) var bebodd fram till 1974. Den tidigare ägarfamiljen hette just Gester, som är ett lokalt soldatnamn.  På vardera sidan om "Gesters" ligger mindre hus (i vinkel mot mangårdsbyggnaden) och vi kallar dem helt enkelt för Västra och Östra Flygeln. De bildar tillsammans en U-formad gårdsplan öppen mot söder (se kartan tidigare i bloggen). Den Västra Flygeln är delvis renoverad och där har vi bott sedan vi köpte gården 1990 (jag berättar mer om Västra Flygeln en annan gång).

Östra Flygeln från nordost år 2011. Omklädd med kilsågad panel men lockläkten är delvis omålad.

Östra Flygeln är nästan säkert gårdens äldsta byggnad, sannolikt från 1700-talet. Den är flyttad  och ändrad minst en gång, det syns på urtag i timmerstommen. Yttermåtten är ca 5 x 15 meter och övervåningen har bara ståhöjd under mittstocken. Sannolikt har den haft många funktioner under tidernas gång. Under det tidiga 1900-talet var mittdelen en "insaltningsbod" - det märktes tydligt på de saltindränkta golvplanken där alla spikar rostat bort - kvar fanns bara bruna fläckar. Norra delen skall enligt ryktat ha varit bakstuga med vedeldad bakugn, men byggdes ca 1940 om till bostad.  Där bodde drängen Richard Herlin och hans växande familj i ett rum med kök och kökskammare klädda med pärlspont. Kallvatten med handpump och avlopp drogs in i köket. Till utedasset var det ca 40 meter. För värmen stod en vacker kakelugn och kökets nya vedspis klarade matlagningen.


Östra Flygeln från sydväst år 2015. Nyligen rödfärgad 3:e gången och med nyrenoverad veranda.
Så ser det ut än idag - ingen stor ändring har skett förrän nu. Även den södra delen av huset blev samtidigt (ca 1940) drängkammare för en annan av gårdens drängar. Från 1970- och 1980-talen fanns inga drängar och då kom Östra Flygeln att hyras ut som sommarhus. Då hade värmen kompletterats med ett par el-element som säkert var på mycket under vår och höst. Golvdraget hade minskats genom att lägga in tät plastmatta - en ödesdiger åtgärd skulle vi upptäcka senare. Från att vi köpte fastigheten 1990 har huset bara använts som förvaringslokal - ej bostad.

Nästa gång skall jag berätta vad vi har åtgärdat på Östra Flygeln under 28 år - det är faktiskt en hel del!

 
Interiör 2016. Ruttet golvbjälklag och lösa mellanväggar till hallen utrivna. Kakelugnen måste sättas om - läcker rök i alla skarvar!


Bildtexter:

Omstart blogg "Nio Tak och allt därunder" – varför skriver jag och varför läser du?


Många bloggars förbannelse är att de sällan uppdateras - annat "viktigt" kommer oftast emellan. Min blogg "Nio Tak och allt därunder" är tyvärr ett riktigt praktexempel - inget är skrivet på ca fyra år (sedan april 2014)! Lika bra att hoppa över alla dåliga ursäkter och satsa på rejäl förbättring! Minst en inlägg per månad borde jag väl klara? Det saknas inte ämnen för bloggen - tvärtom! Mycket har hänt med några av våra nio hus!

Varför skriver jag över huvud taget denna blogg? Dels gillar jag att skriva  - nästan oavsett vad det gäller. Dels känns det roligt att kunna dela information med andra som har samma intresse. Och slutligen finns ett behov att dokumentera vår renovering på ett lite lättsamt sätt.

Men varför läser du denna ganska nördiga blogg? Jag vet inte men blir självklart glad om du berättar det i en kommentar.

Kanske vill du också veta hur vi ser ut? Overall är ett väldigt populärt hemmaplagg - alltid något som skall göras!




Anna högtryckstvättar handslaget 2-kupigt tegel.



Bengt renoverar skadat timmer på "Gesters" tak.